Kronoarbetskåren

Kronoarbetskåren in Skaraborgs län
CountySkaraborgs län
Other countiesÖstergötlands län, Blekinge län
ProvinceÖstergötland, has belonged to: Västergötland, Blekinge
Source typePrison archives
InformationGenom kungl. brev den 8 augusti 1842 till svar på en framställning från fångvårdsstyrelsen upplöstes dels de allmänna arbetskompanierna i Karlskrona och på Kungsholmen därutanför, dels pionjärkåren vid Karlsborg. (Se allmänna arbetskompaniernas resp. Pionjärkårens arkiv.) Manskapet sattes in i den samtidigt upprättade kronoarbetskåren som kom till för att lösa problemet med bristen på utrymme för arbetsfångar i rikets fästningar och korrektionsinrättningar. Tanken var att den militära tukten borde främja ordning och arbetsflit mer än sysslolösheten i ett fängelse och verka mindre nedsättande i allmänhetens ögon än vistelsen på en korrektionsinrättning. Dessutom borde den nationalekonomiska vinsten av kronarbetskarlarnas arbete för allmän eller enskild räkning och av deras självförsörjning efter frigivningen bli avsevärd.
Enligt 1842 års reglemente stod kronoarbetskåren under krigslagarna. Före avsändandet dit skulle karlarna avlägga tjänsteed och om de vägrade detta sändas till korrektionsinrättning. Insubordinationsbrott straffades in på 1860-talet ofta med arkebusering. Manskapet skulle exerceras två timmar varje sön- och helgdag, dessutom undervisas minst fyra timmar efter gudstjänsten i salighetslära, läsning, skrivning och räkning. Av söckendag borde tolv timmar användas till arbete, en timme till bön eller skolundervisning, sju timmar till sömn, tre timmar till måltider och vila samt en timme till klädsel, rengöring och mindre lagning av klädespersedlar. Förplägnad och underhåll stod krona för men för intjänade flitpengar kunde karlarna förbättra sin kost och köpa tobal eller snus, dock inte starka drycker som var farliga för disciplinen. Det ålåg befälet att försöka ordna arbete åt avgående kronoarbetskarl som emellertid frigavs och förpassades också utan arbete. Den utdömda arbetstiden var två år för första resan stöld, tre år för andra, fyra år för tredje och därutöver. Den som hade förvärvat yrkeskunskaper, uppfört sig väl minst sex månader och sparat 50 riksdaler i flitpengar kunde bli fri i förtid. Genom tilläggsbestämmelser år 1845 fick frigivna kronoarbetskarlar rätt att stanna vid kåren eller återkomma som frivilliga, något som ej sällan utnyttjades.
Den nya kåren bildades del av allmänna arbetskarlar och pionjärer, dels av fullt arbetsföra korrektionister från Malmö och Långholmen, dels av folk som förvarades i länshäktena i väntan på plats vid korrektionsinrättning. Enligt reglementet skulle kåren delas in i fyra klasser, nämligen fästningsklassen för försvarslösa (dvs arbetslösa) som var frigivna efter avtjänat straff eller lössläppta i brist på bevis och vidare för opålitliga arbetsfångar, lägre fältklassen för ostraffade försvarslösa, högre fältklassen för övriga försvarslösa och soldatklassen för värvade som hade strukits ur krigsmaktens rullor till följd av dåligt uppförande. Det fanns emellertid inte tillräckligt med folk för fältklasserna och därför blev kåren indelad enbart i fästningsklass för försvarslösa dömda till allmänt arbete och soldatklass för utstrukna värvade.
Fästningsklassen bestod av flera kompanier, förutom tre avdelningar som kring mitten av 1840-talet byggde länsfängelser i Falun, Gävle och Linköping och därefter införlivades med kompanierna. Soldatklassen däremot bestod av ett enda kompani, Första kronoarbetskompaniet som från 1860 kallades Disciplinkomplaniet. Det arbetade 1843 vid Trollhätte kanal, 1844-1860 vid Strömsholms kanal, 1860-1870 vid Borghamns kaklstensbrott, 1870-1872 på Bollö och Tjurkö utanför Karlskrona sysselsatt med stenhuggning för enskild firma. Jämlikt kungl. brev den 17 maj 1872 upphörde kompaniet att vara en avdelning av kronoarbetskåren och ställdes under krigsförvaltningen. I september samma år blev det förlagt till Karlsborg.
Andra, Tredje och Fjärde kronoarbetskompanierna vid Karlsborg bildades av pionjärer, allmänna arbetskarlar och korrektionister från Malmö De sysselsattes med befästningsarbeten och utgjorde tillsammans en bataljon från 1843 till 1860 då Fjärde kompaniet gick upp i Andra och Tredje. Därefter bestod Karlsborgsbataljonen av två kompanier till 1863 då Tionde kompaniet flyttades dit från Vaxholm. Det fick 1870 namnet Fjärde kronoarbetskompaniet och blev 1871 förlagt till Borghamn. Detachement av bataljonen var på 1850-talet förlagda till Borghamn och Enholmen (se Sjätte kompaniet). När bataljonen upplöstes 1872 förflyttades Andra och Tredje kompaniernas manskap till Tjurkö kronoarbetsstation för att ägna sig åt stenhuggning liksom förut Disciplinkompaniet. Fjärde kompaniets manskap överförders till Borgahmns kronoarbetsstation och sysselsattes alltjämt vid kalkbrottet.
Femte och Sjätte kronoarbetskompanierna i Karlskrona bildades av manskap från Allmänna arbetskompanierna där och sysselsattes huvudsakligen vid örlogsvarvet. Jämlikt kungl. brev den 11 februari 1847 slogs Sjätte kompaniet nästföljande maj samman med Femte. Detta upplöstes jämlikt kungl. brev den 4 juli 1866 och manskapet överfördes till Karlsborgsbataljonen. Elfte kompaniet (se detta) fick 1869 namnet Femte. Ett kompani på Enholmen utanför Slite som bildades av manskap från Karlsborgs och Rindbataljonerna jämlikt kungl. brev den 5 augusti 1853 fick namnet Sjätte kronoarbetskompaniet. Det upplöstes hösten 1858 efter fullförda befästningsarbeten och manskapet fördelades på Karlsborgskompanierna jämlikt kungl. brev den 17 juli samma år. Sjunde och Åttonde kronoarbetskompanierna på Kungsholmen untaför Karlskrona bildades av manskap från allmänna arbetskompanierna där och sysselsattes med befäsningsarbeten. När dessa hade framskridits förflyttades 100 man till Karlsborg och återstoden av Kungsholmenkompanierna slogs samman till Åttonde kronoarbetskompaniet jämlikt kungl. brev den 11 februari 1847. Kompaniet upplöstes jämlikt kungl. brev den 25 juli 1848 och manskapet införlivades med Femte kronarbetskompaniet i Karlskrona.
Nionde och Tionde kronoarbetskompanierna på Rindö vid Vaxholm bildades av korrektionister från Långholmen och sysselsattes med befästningsarbeten. De utgjorde en bataljon från 1843 till 1857 då Nionde kompaniet gick upp i Tionde. Detta flyttades 1861 till Vaxholm och 1863 till Karlsborg jämlikt kungl. brev den 28 juli det sistnämnda året. Det bytte 1870 namn till följd av kungl. brev den 21 december samma år. Ett år senare upplöstes det och överfördes till Borghamns kronoarbetsstation som just hade upprättats.
Elfte kronoarbetskompaniet bildades jämlikt kungl. brev den 13 juli och 8 november 1853 av män som var dömda till allmänt arbete på viss tid utan att vara åtalade för brott. Det svarade mot vad som tidigare kallades fältklassen och numera pionjärklassen. Det var förlagt på Kungsholmen utanför Karlskrona från 1854, Rindö från 1859 till följd av kungl. brev den 19 juli samma år, till Vaxholm från 1861. Från 1869 hette det Femte kronoarbetskompaniet och från 1872 helt enkelt Kronoarbetskompaniet då det till skillnad från fästningsklassens kompanier hade kvar sin militära organisation. Det upplöstes 1891 och manskapet förflyttades till Tvångsarbetetsanstalten på Svartsjö som hade inrättats genom kungl. brev den 19 mars 1888.
Fästningsklassen militära organisation upphövdes genom kungl. brev den 17 maj 1872 och militärbevakningen drogs in. Kompanierna upplöstes och manskapet förflyttades till de två nyinrättade kronoarbetsstatioerna vid Borghamn och på Tjurkö. Dessa var därefter centrala arbetsanstalter för arbetsföra män över 21 år som hade dömts till tvångsarbete efter undergånget straffarbete. För straffade män under 21 år inrättades genom kungl. brev den 21 december 1883 en arbetsanstalt på Nya Varvet i Göteborg, nämligen Östra kronoarbetsstationen som öppnades i augusti 18884. För ostraffade män under 21 å inrätades jämlikt kungl. brev den 12 juni 1885 Västra kronoarbetsstationen på Nya Varvet.
Kronoarbetskåren upplöstes genom kungl. brev den 30 mars 1894 som föreskrev att kronoarbetskarlarna vid Borghamn och på Tjurkö från den 1 augusti samma år skulle försvaras på den centrala tvångsarbetsanstalt som då övertog det utrymda straffängelsets byggnader i Karlskrona. Samtidigt blev Östra kronoarbetsstationen tvångsarbetsanstalt och Västra kronoarbetsstationens manskap flyttades till Svartsjö till följd av kungl. brev 2 februari och 7 december 1894.
"De gamla kronoarbetsstationerna i Tjurkö, Vaxholm och Borghamn hade överlevt sig själva. Byggnaderna voro om nätterna instängda i stora gemensamma sovsalar, och bevakningen var otillräcklig. I följd härav hade en mängd självsvåld av allehandla slag insmugit sig; spritvaror insmugglades, vilda slagsmål, vilda slagsmål och blodiga scenere voro ganska vanliga, och det var ofta förenat med verklig livsfara för bevakningen att uppträda och göra sin plikt. Osedlighet i homosexuell riktning torde också ej så sällan ha förekommit. Rymningar förekommo så tätta att det knappast väckte något uppmärksamhet om en eller annan, stundom hela grupper, avveko; de infångades snart igen, återfördes och dömdes till några dagas arrest för att sedan vid första lägliga tillfälle åter försvinna.
Ett system där sådan var möjligt kunde ej tolereras, när i våra dagar de penitentiära frågorna började tillvinna sig allmänhetens och myndigheternas intresse. En radikal omvälvning måste ske, och fångvårdsstyrelsen beslöt att genom en kraftåtgärd på en gång göra slut på eländet. Att reforemera några detaljer var både svårt och lönlöst; allt det gamla måste bort med alla dess traditioner och helt ny institution uppbyggas på andra platser och under nya former. De nya platserna blevo Svartsjö och Karlskrona, den förra avsedd att hysa arbetsföra och friska, den senare skulle omhändertaga de psykiskt och kroppsligt mest nedsatta individerna." (Frans Berglund)
Kronoarbetskårens arkiv består av arkiv som bildades av olika enheter inom kåren, vare sig avdelningar, detachement, kompanier, bataljoner, eller kronoarbetsstationer. Arkivbildningen skedde i flera fall utan avbrott bakåt eller framåt i tiden. Exempelvis är Karlsborgsbataljonens arkiv en fortsättning av Pionjärkårens och Karskrona- respektive Kungsholmskompaniernas arkiiv en fortsättning av Allmänna arbetskompaniernas. Likaså fortsätter Fjärde kompaniets arkiv i Borghamns kronoarbetstations och Karlsborgsbataljonens samt Andra och Tredje kompaniernas arkiv i Tjurkö kronoarbeststations. Arkivbildningen avbröts i regel ej heller vid förflyttningar av enheter. Det gäller exempelvis Tionde kompaniet vid förflyttningen från Vaxholm till Karlsborg och vidare (under namn av Fjärde kompaniet) till Borghamn. Undertagna är vissa enheter som upplöstes i samband med förflyttning, såsom avdelningen i Falun och Sjätte kompaniet på Enholmen.
Detta sammanhang i arkivbildningen gör det naturligt att se kronoarbetskårens arkiv som en enhet trots dess geografiskt spridda proveniens. Det är därför lyckligt att arkivet kunde hållas samlat tack vare fångvårdsstyrelsens föreskrift i brev till direktören vid Centralfängelset i Karlshamn den 6 juli 1894 att Borghamns och Tjurkö kronoarbetsstationers arkiv skulle följa med när manskapet förflyttades till den nya tvångsarbetsanstalten i Karlskrona. Sålunda samlades hela kronoarbetskårens arkiv på ett ställe, med undantag av Första kompaniets arkivalier som bör höra hemma i Krigsarkivet, Elfte kompaniets (utom det lilla som var bundet samma med Tionde kompaniets handlingar) och Västra kronoarbetsstaionens arkvarlier som hamnade på Svartsjö, Östra konoarbetsstationens arkivalier som stannade på Nya Varvets tvångsarbetsanstalt i Göteborg samt avdelningarnas i Gävle och Linköping arkivalier om vilka ingenring närmare är känt. Från Karlskrona levererades kronoarbetsårens arkiv till landsarkivet i Lund och där bör det förvaras samlat liksom förut enligt riksarkivets skrivelse till landsarkivet den 17 maj 1984.
Arkivet omfattar handlingar från 1843 till 1894, främst koncept, orderjournaler, fångrullar, kyrkoböcker och inkomna skriverlser såsom verkställda ustlag och prästbevis. Det råder emellertid avsevärda skillnader mellan kårens olika enheter i fråga om arten av arkivalier. Allmänt sett är protokoll och räkenskaper mindre väl representerade. Det kan tilläggas att några förteckningar rörande kronoarbetskarlar ingår i Blekinge Landskanslis arkiv (E II a:6, E III a:1).

Litteratur
Frans Berglund: Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Återblick på 25-årig verksamhet (1916) sid 1 f.
Carl Olof Brink: Historisk öfversigt af fängelse-systemen samt svenska lagstifningen rörande fängelserna (1848) sid. 196, 234-246.
Jonas Frykman: "Tjurkö - en stenhuggarö" (i Blekingeboken 1969) sid. 52 f.
Sigfrid Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård...(1895) sid. 412f., 427-429, 464-466.

Se också Svensk Författningssamling och Bidrag till Sveriges officiella statistik G) Fångvården för ifrågakommande år.
NADSE/LLA/10260
Volume from Kronoarbetskåren
  Remaining documents

ArkivDigital - Swedish Genealogy online
  opens the volume in ArkivDigital online. You need a subscription.
  shows information about the volume in Swedish when the mouse pointer is over the icon.
  adds the volume to shopping cart. It is also possible to order individual volumes on CD/DVD and the price is presented in Swedish kronor (SEK) to the right of the icon.

NameYear  
Remaining documents
Kronoarbetskåren D3AA:1 Okänt    98 SEK
See: Kronoarbetskåren D3CA:1 1843 - 1847  91 SEK
See: Centralfängelset i Karlskrona D3CA:1 1843 - 1847  196 SEK
Kronoarbetskåren D3CE:1 1843 - 1848    220 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:1 1846 - 1851    281 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:1 1846 - 1853    176 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:1 1846 - 1854    173 SEK
Kronoarbetskåren D3CA:1 1847 - 1850    91 SEK
Kronoarbetskåren D3CB:1 1847 - 1850    91 SEK
Kronoarbetskåren D3CC:1 1847 - 1850    92 SEK
Kronoarbetskåren D3AG:1 1847 - 1851    272 SEK
Kronoarbetskåren D3AE:1 1848 - 1852    112 SEK
Kronoarbetskåren D3AE:2 1848 - 1860    109 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:2 1851 - 1854    261 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:2 1851 - 1859    152 SEK
Kronoarbetskåren D3CA:2 1851 - 1859    156 SEK
Kronoarbetskåren D3CB:2 1851 - 1859    156 SEK
Kronoarbetskåren D3CC:2 1851 - 1859    158 SEK
Kronoarbetskåren D3AG:2 1852 - 1853    153 SEK
Kronoarbetskåren D3CC:3 1852 - 1871    103 SEK
Kronoarbetskåren D3AG:3 1853 - 1854    153 SEK
Kronoarbetskåren D3AF:1 1853 - 1857    83 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:2 1853 - 1860    151 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:3 1854 - 1855    129 SEK
See: Kronoarbetskåren D3AH:5 1855 - 1857  276 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:4 1855 - 1858    283 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:3 1857 - 1868    139 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:5 1858 - 1859    276 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:3 1859 - 1863    148 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:6 1859 - 1863    388 SEK
Kronoarbetskåren D3CA:3 1860 - 1872    154 SEK
Kronoarbetskåren D3CB:3 1860 - 1872    155 SEK
Kronoarbetskåren D3AE:3 1861 - 1866    180 SEK
Kronoarbetskåren D3DA:1 1861 - 1872    190 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:4 1862 - 1870    152 SEK
Kronoarbetskåren D3AH:7 1863 - 1868    389 SEK
See: Kronoarbetskåren D3CC:4 1863 - 1869  154 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:4 1863 - 1870    169 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:5 1865 - 1871    145 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:5 1867 - 1870    152 SEK
Kronoarbetskåren AA:1 1867 - 1872    84 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:6 1867 - 1872    141 SEK
See: Kronoarbetskåren D3AD:1 1868 - 1869  281 SEK
Kronoarbetskåren D3AB:7 1868 - 1872    97 SEK
Kronoarbetskåren D3AD:1 1870 - 1871    281 SEK
Kronoarbetskåren D3CC:4 1870 - 1871    154 SEK
Kronoarbetskåren D3AC:6 1870 - 1872    115 SEK
See: Kronoarbetskåren D3AJ:1 1872  259 SEK
Kronoarbetskåren E1BD:1 1872    247 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:1 1872 - 1875    273 SEK
Kronoarbetskåren D3AJ:1 1872 - 1876    259 SEK
Kronoarbetskåren D3CH:1 1872 - 1884    182 SEK
Kronoarbetskåren D3CH:2 1872 - 1884    183 SEK
Kronoarbetskåren D3CI:1 1872 - 1884    71 SEK
Kronoarbetskåren E1BD:2 1873 - 1874    232 SEK
Kronoarbetskåren D3DC:1 1874 - 1884    462 SEK
Kronoarbetskåren E1BD:3 1875    160 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:2 1875 - 1876    165 SEK
Kronoarbetskåren D3AK:1 1875 - 1884    87 SEK
Kronoarbetskåren D3AI:1 1875 - 1894    239 SEK
Kronoarbetskåren E1BD:4 1876    133 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:3 1876 - 1877    256 SEK
Kronoarbetskåren D3AJ:2 1876 - 1880    260 SEK
Kronoarbetskåren AC:1 1876 - 1894    181 SEK
Kronoarbetskåren E1BD:5 1877    214 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:4 1877 - 1879    259 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:5 1879 - 1880    247 SEK
Kronoarbetskåren D3CG:1 1879 - 1886    151 SEK
Kronoarbetskåren AB:1 1879 - 1893    86 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:6 1880 - 1881    250 SEK
Kronoarbetskåren D3AJ:3 1880 - 1884    212 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:7 1881 - 1883    249 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:8 1883 - 1885    295 SEK
Kronoarbetskåren D3AJ:4 1884 - 1888    211 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:9 1885 - 1886    219 SEK
Kronoarbetskåren D3CH:3 1885 - 1892    179 SEK
Kronoarbetskåren D3AK:2 1885 - 1893    87 SEK
Kronoarbetskåren D3CH:4 1885 - 1894    181 SEK
Kronoarbetskåren D3CI:2 1885 - 1894    63 SEK
Kronoarbetskåren D3DC:2 1885 - 1894    414 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:10 1886 - 1888    262 SEK
Kronoarbetskåren D3CG:2 1887 - 1893    119 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:11 1888 - 1889    277 SEK
See: Centralfängelset i Karlskrona D3AA:20 1888 - 1894  211 SEK
See: Centralfängelset i Karlskrona D3AA:16 1888 - 1894  210 SEK
Kronoarbetskåren D3AL:12 1889 - 1891    280 SEK
Kronoarbetskåren D3CG:3 1892 - 1894    98 SEK
Kronoarbetskåren D3AK:3 1893 - 1894    46 SEK

Volumes - all

NUMBER OF IMAGES

87 194 832

More info about our color images

  Cart



Start the program